Lycka
2014-08-20 / 14:38:43 / Allmänt / Länk
Igår fick jag min första läsarfråga!! (sjukligt lycklig)
så.. eftersom att det är första gången ska jag verkligen försöka ge ett konktret och enkelt svar! here we go!
Hej! Jag är väldigt nyfiken på hur det är att jobba inom café branschen! Du skulle inte kunna berätta hur en typisk dag ser ut för dig?
Tack på förhand! :)
Tack på förhand! :)
- Jadu, Sara (vill dra mig till minnes att hon hette Sara) det är absolut ett yrke som är väldigt roligt och som man verkligen bör prova på innan man går i pension!
Men en vanlig dag för mig är att jag kommer till mitt café runt två på eftermiddagen (eftersom att jag jobbar eftermiddag) och allt är redan banat för mig, för att mina kollegor som gör det mesta av förberedelserna under dagen. Så jag behöver bara snöra på mig mina sneakers sen så kör jag!
Jag gör väl det lättaste som går att göra inom just café, jag rattar på espresso maskinen gör latte, cappuccino och alla diverse drycker som kunden beställer, sen så står jag i kassan för det mesta. Att jobba på café går ju i grund och botten ut på att ta han om sina kunder och ge dem den bästa upplevelsen, vare sig dem tar med kaffet/bullen/mackan/etc eller sitter kvar! Sen kommer ju delen som inte är fullt lika "glamorös" - städning! Det är väldigt mycket att städa på ett cafe grillar ska rengöras, maskiner ska puttsas, golv ska bonas osv osv. Men jag är lite konstig som kan tycka att diska är helmysigt, vilket inte alla riktigt håller med om!
Men konktret! Jag gör kaffe, säljer, tar hand om kunder, diskar och städar :)
Men konktret! Jag gör kaffe, säljer, tar hand om kunder, diskar och städar :)
Det är det mysigaste och trevligaste jobbet jag haft än så länge!
Hoppas du förstod någonting bakom allt pladder! KRAM
Shoutout.
2014-08-19 / 15:38:00 / Allmänt / Länk
Nu försöker jag för första gången ge mig själv en shoutout på blogg.se forum... MEN JAG FÅR INTE SKITEN ATT FUNGERA!! Jag kom till och med på en skitfyndig text! Fan, om det finns ett forum bör det inte vara hjärnkirurgi att skriva i dem, för det är väldigt sällan hjärnkirurger som hänger på forum. Det är barn, och jag, för att jag har en läsare om dagen (och det är jag) två om jag tvingar min syster att läsa och sedan tittar jag på henne tills hon låtsas skratta lite stelt. Det suger. Jag vill ha kommentarer och frågestunder som boostar mitt självförtroende ännu mer i höjden. Nej, nu ska jag lägga upp en sjaskig bild på instagram och länka min blogg.
#komigendetblirkul
2014-08-19 / 15:13:00 / Allmänt / Länk
Nu hoppas jag verkligen inte att mina kollegor har hittat hit, för då blir det här en skitdålig överraskning... Men nu är det så att jag ska byta jobb! HEJDÅ CAFE - HOWDY KONTOR. typ så ja. Men det känns sisådär eftersom jag tycker förbaskat mycket om mina kollegor, även dom jag aldrig träffat (jag bär på väldigt mycket kärlek)
Så jag tänkte författa ett varsitt brev, PLUS i väldigt generös anda bjuda på en runda på Lion bar, vilket innebär kort uträknat (på miniräknare) 180 svenska riksdaler, men sån är jag, djävulskt generös liksom! Om jag blir full kanske jag bjuder på en till öl, till den som vågar frågar eller som underligt nog läser detta stycke. Ifall någon har gjort det och är sugen på en gratisöl så återkommer jag med tid och vilken Lion Bar som behagar sällskapet!
Men så tänker jag, hur får jag ner alla känslor på papper? Vad säger man till människor man överger för nya erfarenheter och fetare lön? (komigeningenjobbarenbartförattdetärkul?!) Vad händer om folk hör att jag gör såna här fina saker, tänk dagen jag slutar på jobbet jag ska börja på nu, det ryms väldans massa människor och kollegor på ett kontor... det blir väldigt många brev, och väldigt mycket öl, och en väldans massa pengar! (kort uträknat 9000:-)
Man kanske ska göra klart att detta är en engångsgrej, ingenting man gör för alla? Utan bara för människor som av en händelse vet vad jag gillar för champagne och dessutom köper en flaska när man fyller år? (min andra kollega fick inte ett dugg, så hen får en öl av mig istället, på Lion Bar) Känner att det blev väldigt många parenteser och väldigt lite röd tråd.
Man kanske ska göra klart att detta är en engångsgrej, ingenting man gör för alla? Utan bara för människor som av en händelse vet vad jag gillar för champagne och dessutom köper en flaska när man fyller år? (min andra kollega fick inte ett dugg, så hen får en öl av mig istället, på Lion Bar) Känner att det blev väldigt många parenteser och väldigt lite röd tråd.
Så vi lägger nog ner här. Här nedan får ni se bilden jag kommer att lägga i mina kollegors brev! Tänkte propsa på att dessa läggs i en väldigt fin fotoram som sedan placeras på nattduksbordet.
Och så kom karma
2014-08-12 / 21:54:33 / Allmänt / Länk
I flera veckor har jag klagat på att jag har svettats så mycket att jag ser nydushad ut konstant pga den underbart varma sommaren vi haft i år! Men nu får jag fan för klagomålen, sitter och tokfryser, som sibirisk kyla i mitt egna vardagsrum!! Det var liksom inget mellanläge på temperaturen känner jag, ena dagen så brändes huden under fötterna av om man tog av sig skorna, andra dagen så tokfryser jag i fleecetröja och ullsockar.. "Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder"-sägarna kan ju bara dra något jävligt gammalt över sig! För att jag har fasiken klätt mig efter väder i år! När det har varit 80+ grader ute har jag haft kjol och linne - ändå har jag svettats som att jag gymmat i en bastu, nu har jag mer kläder än vad en människa bör ha i augusti, ändå fryser jag arslet av mig! Så kom inte och säg att jag har FEL kläder på mig, för då slår jag ihjäl den personen. Kort och gott. Jag fryser.
Kan man be om påtår
2014-08-12 / 19:01:49 / Allmänt / Länk
Nu har det liksom gått exakt åtta dagar sen semestern tog slut.. Och jag är redan på väg in i väggen! Nu säger alla mina kunder att det går "över" efter första veckan, fast nu har första vecka passerat och jag vill fortfarande ha en till semester! Inte nu för att jag frågar mina kunder om jag ser sliten ut, utan nej, de påpekar! Men det kan bero på att mina påsar under ögonen är av samma storlek som en Earl Grey påse, eller att jag står och grinar illa så fort någon förutom mina stammisar kommer in (fast att det är mina stammisar som påpekar att jag ser lite trött ut) förstå då hur dem andra ser mig... Men jag kan tycka att jag ser rätt så söt ut i spegeln, men det kanske är vanlig narcissism.
Så nu undrar jag lite varsamt för mig själv, om min chef skulle tycka att jag var konstig (läs efterbliven och lat) om jag nu skulle be om en till semester, men jag är inte girig, det räcker liksom men en eller två veckor!
Man ska ju uppskatta det lilla här i livet har jag fått höra, så jag är inte kräsen av mig! Två veckor räcker gott och väl!
Men all den här separationsångesten efter semestern grundar sig nog i att jag faktiskt jobbade väldigtväldigtväldigt länge igår, tre av mina standardpass på en dag faktiskt! Så jag är lite trött, sen är min ytterst nödvändiga ansiktskräm slut, vilket resulterar i att jag använder någon annan kräm som jag inte riktigt vet vart man ska ha någonstans, min hy är inte på topp, den är grå. Fy fan för att vara tjej. Men det klagar jag på i ett annat inlägg!
För att vara den som är den.
2014-08-08 / 15:47:12 / Allmänt / Länk
Jag kanske inte har jättelätt att ringa klagomuren, men när det väl börjat klagas innanför pannbenet är det förbaskat svårt att sluta. Jag kan kalla mig för klagoperiodare! Just nu så är jag mer än lovligt irriterad, på ett hyckligt vis får jag tyvärr tillägga. MEN! jag sitter lite lätt och tittar på en nybliven pappa (då menar jag att bebben är ca 3månader gammal) som sitter vänd mot ungen i barnvagnen och tokröker... Asså röka i all ära! Jag är väldigt fäst vid mina nikotinpinnar! Men jag skulle aldrig röka framför ett sånt litet barn. Jag håller mig själv på behörigt avstånd till min lillasyster på 6½ år, och kommer hon i närheten så slänger jag tofflor på henne eller dyl, ;) "allt som skrivs på internet är sant". Det är liksom min samhällstjänst. Liktförbannad så kan jag gå omvägar på stan om jag ser en barnvagn i närheten av mig när jag röker, och är det är jävligt snäv gata då sträcker jag ut handen så långt jag kan ifrån barnvagnen, detta gör jag mot ungar jag inte känner, eller någonsin kommer att råka på. För att jag är så jävla fin! Men att en pappa gör ett medvetet val att röka framför sin nyfödda tycker jag är groteskt. ILLA! Du får inget jävla påtår!
Titta! Där sitter jag ju och röker 2011. Omyndig och fett kaxig.
Funderingar och val
2014-08-07 / 16:03:36 / Allmänt / Länk
Just nu så läser jag en bok som står min närmre mig än vad jag från början trodde, jag trodde att det bara skulle vara en stark historia om en ung kvinna som kämpar mot cancer, vilket det är, men boken ger ett annat perspektiv för mig. Den här sommaren har varit hård mot mig och min familj, ett dödsfall och två som har sjuknat in i cancer. Så mycket tid av mina dagar går åt att fundera mycket, fundera på hur man ska reagera, vad man ska och faktiskt kan säga. Djupa funderingar om döden, och helt plötsligt ytliga, just nu så tänker jag mycket på vad man ska ha på sig på begravningen nästa vecka, det går så långt att jag googlar "klänningar till begravning".
Jag kommer på mig själv när jag gör detta och blir förbannad på mig själv, för det finns bra större problem än kläder här i världen! Men det är roligt hur man reagerar vid tragedier, i skrivande stund inser jag att jag har väldigt lite tankar på just det som har hänt, kanske för att det är för jobbigt att hantera för stunden. Att jag på nåt vis tror att jag mår bättre av att ta upp sorgen i mig själv när allt är över. Eller så är sorgen "över" på något vis, det värsta tänkbara har redan hänt, himlen har redan fått en ny ängel, och nu är det upp till oss och visa för den nya ängeln att vi lever för honom. Men allt är svårt, jag som har kontrollbehov hatar att inte veta vad som kolla skall...
Jag kommer på mig själv när jag gör detta och blir förbannad på mig själv, för det finns bra större problem än kläder här i världen! Men det är roligt hur man reagerar vid tragedier, i skrivande stund inser jag att jag har väldigt lite tankar på just det som har hänt, kanske för att det är för jobbigt att hantera för stunden. Att jag på nåt vis tror att jag mår bättre av att ta upp sorgen i mig själv när allt är över. Eller så är sorgen "över" på något vis, det värsta tänkbara har redan hänt, himlen har redan fått en ny ängel, och nu är det upp till oss och visa för den nya ängeln att vi lever för honom. Men allt är svårt, jag som har kontrollbehov hatar att inte veta vad som kolla skall...
herregud, jag vet inte ens vad jag egentligen skriver om just nu, allt ramlar liksom genom fingrarna som ett töcken.
Arbeit
2014-08-06 / 17:23:21 / Allmänt / Länk
Jag har ett jobb, jag är asnöjd med mitt jobb! Hell! Jag älskar mitt jobb!
Men det är ett motivationsproblem som jag för stunden - snapchat. Jag får många bilder av kompisar som fortfarande har semester! Dom ligger vid poolen, dom ligger vid stranden, dom sitter på ett sista-minuten plan! Dom gör allt som jag inte kan göra.. Som jag inte heller gjorde när jag hade semester! Så just nu debaterar jag över vad det egentligen blir irriterad på, är det mina kompisar eller är det min förmåga att inte uppnå någonting på min lediga tid? Men för att lindra min förtvivlan, skyller jag hellre på mina vänner just nu :)
Men ni som läser det här - sluta skicka asnajsiga bilder? Pls? 
Du ska icke hava andra gudar jämte
2014-08-06 / 14:56:19 / Allmänt / Länk
Fredrick Backman, mannen som är frasen "either there taken, or gay". Han är till min stora förtret "taken".
Jag lyfte upp min redan-slitna-innan-du-öppnat-den versionen av min "en man som heter Ove" pocket och sen kunde jag inte sluta... Min lokala bokhandel höll på att få fnatt på mig, eftersom att jag kom in ca. 8 ggr per vecka och frågade med huvudet på sned, när "Min mormor hälsar och säger förlåt" kunde tänka sig att komma ut på pocket? - Det tog ett tag, tog för lång tid (enligt min världsbild) så en dag satt jag vid köksbordet och läste "min mormor hälsar och säger förlåt" inbunden. Det är något speciellt med inbundna böcker överlag, men det är tammetusan Messiah skrider ner på jorden att ha en inbunden bok av Fredrick motherfucking Backman! Jag tog av den lilla covern och funderade helhjärtat på om man skulle laminera den och sätta upp den på väggen! - Vem bryr sig om Picasso i slutändan? Inte jag, när världens bästa Elsa står med röda gummistövlar på min vägg!
Men back to backman - Han har lärt mig allt, särskilt att alla andra författare kan dra. Lämna jorden eller nåt. Men det jag lär mig mest är väl tålamod, för vad jag vet finns det bara 3 böcker än så länge, han får liksom skynda sig, för att jag kan inte slumma runt med månadens pocket från akademibokhandeln och låtsas vara nöjd. För utan Backman i väskan är jag inte riktigt tillfredställd. Hade man varit kinkig så hade man kanske sagt att jag är ytterst missnöjd. I ren desperation så läste jag "hundraåringen" (mest för att att jag saknade Ove, och kunde tänka mig att gubbjävlarna är ganska lika) det gick så långt att jag tittade på filmen! Men det var ett enda stort misstag! Då lärde jag mig att Felix Herngren INTE ska regissera filmer!
Men så står jag här, en eftermiddag i Augusti och undrar lite fint med huvudet på sned när Fredrik tänkte sig släppa den nya boken jag vet kommer snart, för att jag vill inte vänta längre. Inte alls.
